Vi åkte till Rom
När jag fyllde år fick jag en otroligt fin present - en resa till Rom med Philip!
Vi åt pasta, pizza, gelato och olika ostar hela tiden, varje dag, och gick runt på alla fina gator och bara myste. Det var otroligt härligt och jag kände mig väldigt bortskämd.
Här är några bilder från dagarna, blandat från min digitala kamera och en billig analog engångskamera som jag köpte.
Det perfekta avslutet på vår resa genom USA
Efter en natt på ett lyxigt hotell i Palm Springs åkte vi vidare till det här perfekta avslutet på vår resa genom USA. Vi hittade det här lilla trähuset på AirBnb och hyrde det under våra två sista nätter. Det låg i Topanga-skogen strax utanför Los Angeles, så det var tyst och mysigt, men bara en liten biltur till de sista middagarna och utflykterna i Los Angeles.
Vi satt i solen, åt efterrätter i soffan och drack te. Och helt plötsligt hade det gått en månad (!!) sedan vi lämnade Sverige, så det var dags att packa väskorna, lämna in vår bil som hade kört nästan 1200 mil sedan dagen vi hämtade upp den i början på oktober, haha!
USA är ett otroligt land för en roadtrip, och Oh My God vad kul vi hade, men det var också härligt att komma tillbaka till Sverige - inspirerade och faktiskt taggade på att jobba igen!
_
Och med det tackar jag för det här året - som varit tufft på många sätt men helt magiskt och otroligt på så många fler sätt. Tack till alla som har funnits där ♥
I en helikopter över Sedona
En solig novembermorgon körde vi från Flagstaff till Sedona i Arizona, som är en av de finaste vägarna jag åkt på! Jag satt och hoppade lite i mitt säte hela vägen, haha.
Vi stannade i Sedona runt lunch och plötsligt fick Philip för sig att vi skulle spontanåka till ett helikopterställe och kolla om de hade en tid för oss - och det hade dem! Så en halvtimma senare satt vi i en helikopter över det otroliga landskapet och bara njöt. Det var första gången i en helikopter för mig, och det var så kul! Jag var överväldigad av känslor där uppe i luften.
GRAND CANYON
På vägen tillbaka till Kalifornien kunde vi inte INTE stanna vid Grand Canyon. Även om vi båda har varit där tidigare kändes det jättekul att få uppleva det tillsammans en gång ♥
Det är verkligen magiskt att få uppleva den här platsen, och i princip omöjligt att fånga den storslagna känslan på bild men vi tog såklart ett par bilder ändå!
Framme i Texas
Texas blev en liten paus i resan då vi fick många nätter på samma ställen. Vi bodde en natt i El Paso, två nätter i Austin och sedan sex nätter i Canton utanför Dallas. Det blev också en liten paus för kameran så jag har inte många bilder därifrån, men jag kan lova att det är en väldigt härlig plats och det kändes verkligen som att komma hem igen. Vi hälsade på Grace och Kim (som jag bodde hos 2010-2011 när jag var utbytesstudent) och åkte på små utflykter varje dag runt om i Texas.
Jag tog lite analoga bilder under veckan men det kommer i ett senare inlägg ♥
Små vulkaner i New Mexico
Ny dag - ny stat!
Vi fortsatte vår resa och vaknade i Santa Fe, New Mexico efter att vi dagen innan spenderat alla vakna timmar i en bil körandes genom öknen. Det kändes lite som att vi var med i Breaking Bad när vi körde genom oändliga sandiga ökenvägar...
Innan vi fortsatte mot Texas stoppade vi vid "Tent Rocks National Monument" precis utanför Santa Fe, vilket var precis det - stenar som såg ut som tält. Efter att ha läst mer om stället så visade det sig att det faktiskt är små vulkaner som skapats för länge, länge sedan.
Eller ja, de var ju inte jättesmå, ni kan se storleken på ett ungefär här på bilden över. Vi tog en lång promenad bland stenarna och upp på en höjd där vi såg långt ut över landskapet. Där såg vi också att regnet var påväg in så vi skyndade oss ner igen och började köra mot Texas!
En solig dag i Colorado Springs
Från snöstorm på 3600 maters höjd till en solig dag i Colorado Springs. USA är så speciellt på det sättet, att vara så otroligt annorlunda bara någon timma bort med bil.
I Colorado Springs besökte vi parken Garden of The Gods som hade ett mysigt litet promenadstråk med stenformationer, söta ekorrar och en hund med solglasögon.
Sedan åkte vi till Dunkin Donuts, köpte en hel låda med donuts och fortsatte vår resa söderut mot nästa stat - New Mexico. Längs vägen stoppade vi ett par gånger och tog in den fina naturen. Vi sov på gränsen på Coloradosidan, i en mysig liten stad som hette Durango.
Från Utah till Colorado
Vår sista dag i Utah spenderade vi i Arches National Park, en väldigt unik plats med väldigt många så kallade "arches", såna här naturliga bågar av sten som har skapats efter många år av väder och vind.
Vi gjorde en liten hajk upp till Delicate Arch, en av de mest kända bågarna i parken med fin utsikt över bergskedjorna i bakgrunden.
Efter det var vi otroligt peppade på att äntligen åka in i Colorado, en plats som ingen av oss hade varit på tidigare. Så vi tryckte på gasen och körde över gränsen strax efter att solen gick ner.
Dagen efter vaknade vi i ett helt nytt typ av landskap, öken-känslan har helt bortblåst och ersatt med granar och snö på marken. Vi tog bilen till den mysiga staden Aspen, där vi stannade och bara mös lite i snölandskapet.
Sedan skulle vi vidare mot Colorado Springs, på andra sidan av en väldigt hög berskedja, och vi ställde in GPSen som gav oss en rutt. Vi tänkte inte så mycket på det men tillsut var vi uppe på över 3500 meters höjd (!) och vi såg inte mer än 5-10 meter framför oss på den lilla vägen. Vi mötte inte många men alla bilar som körde där hade varningsblinkers på och körde i 10 km/h, precis som vi fick göra då vi bara hade sommardäck på vår stackars lilla bil.
I efterhand var det otroligt läskigt men kanske också bra att vi inte såg hur högt uppe vi faktiskt var på grund av snöstorm och dimma. Men efter två timmar var vi ute på andra sidan bergen och vi kunde pusta ut.
På grusvägar genom vilda västern
Många mil med bil, längre och längre in i USA.
Efter Zion åker vi vidare till Monument Valley, en otroligt klassisk "Vilda Västern-plats" som är kuliss till många nya och gamla cowboyfilmer. Och med all rätt - det är en magisk plats som är svår att fånga i sin storlek på bild. Landskapet är väldigt
platt och enormt med höga stenformationer utspridda lite här och var. De är jätte-jätte höga, men de ser små ut i jämförelse med det stora landskapet.
Vi stannade på ett par ställen längs vägen, tog lite bilder och njöt av solen. Sedan avslutade vi uppe på en höjd där vi kunde se hur långt som helst kändes det som.
Vidare till Zion National Park
Vår roadtrip fortsatte vidare till Zion National Park i Utah, som bjöd på drömmigt väder. Är ni någonsin i Zion skulle jag varmt rekommendera att göra Angels Landing, en hike med bästa utsikten i parken!
Bara att titta på bilderna nu får mig att vilja åka tillbaka. Sitta här i solen, prata och bara känna adrenalinet pumpa lite av höjden.
Vi såg så många djur på vägen också, små ekorrar som sprang runt på stigarna och rådjur runt varje hörn. På sista bilden kan ni se ett i vattnet ♥
Solnedgång över Valley of Fire
Efter Death Valley spenderade vi två dagar i Las Vegas där vi återhämtade oss efter mycket bilkörning i många dagar. Vi bodde i ett lyxigt hotellrum som var mycket större än vår lägenhet hemma i Stockholm och drack drinkar, beställde roomservice, tog promenader på stan och låg vid poolen. Det var riktigt härligt, och välbehövligt!
Men man blir ganska trött på Las Vegas efter två dagar så efter det åkte vi vidare innåt landet. Vi åkte till Hoover Dam och kollade in den, och efter det körde vi till Valley of Fire där kameran dammades av och togs ur väskan igen. Så här kommer lite bilder från den kvällen i Valley of Fire.
Vi såg Nordamerikas högsta och lägsta punkt på samma dag
Det var lite dystert att lämna Mammoth Lakes och alla magiska höga berg vart man än vände blicken, men samtidigt var vi peppade att se nya platser. Så vi tog vårt pick och pack och körde innåt landet! På vägen tog vi ett stopp för lunch i Alabama Hills, en jättefin plats som är lätt att missa om man kör förbi men befinner ni er någonsin i de här områdena så är det absolut värt ett stopp.
Det är höga bergstoppar (faktiskt den högsta i USA utanför Alaska), blandat med dessa rundade stenar som nästan känns som ett rymdlandskap. Om ni tittar noga kan ni se Philip sitta på en sten i mitten på bilden över här.
Och bara någon timmas bilfärd bort ligger Death Valley som är en av världens varmaste platser. Nu var vi där i oktober så det var inte olidligt varmt som det annars har varit när jag har varit där mitt på sommaren. Nu var det runt 30 grader och väldigt härligt efter flera dagar med mössa och vantar i Mammoth Lakes.
Vi gjorde ett stopp på Badwater Basin som är Nordamerikas lägsta punkt. Kul att vi såg både högsta och lägsta punkten på samma dag. Det här ligger 86 meter under havsnivå.
Jag gillade verkligen alla de olika färgerna som skiftades i sanden och på kullarna. Allt från gult, grönt, blått och rött.
Vårt sista stopp i Death Valley blev Zabriskie Point där solnedgången gjorde allt väldigt, väldigt magiskt. Just såna här kvällar kan man inte få för många av.
Fantastiska Mono Lake
Finns det någon plats ni måste sätta på er bucketlist så är nog Mono Lake en av dem. Den växer för mig varje gång, och även om jag och Philip stod och frös fingrarna av oss denna gång så var det ändå magiskt att se himlen gå från solig och blå till helt rosa. Den fina kontrasten av det sista ljuset som sedan byts ut mot det drömmiga mjuka ljuset efter att solen gått ner.
Jag ber om ursäkt i förväg för väldigt många bilder men det var svårt att välja bara några få favoriter. Så ta ett djupt andetag och låtsas för en sekund att du är här i bilderna ♥
Dag två i Yosemite
Vår andra dag i Yosemite åkte vi in från andra hållet och utforskade den östra sidan av nationalparken, vi gjorde en kortare hike upp för en jättestor sten för att kolla på utsikten och njöt av solen på en strand vid en sjö.
En så fin dag.
..så, så fin!
Vi åkte vidare till den här fina utkiksplatsen där vi vandrade runt, tittade på ekorrar och alla mysiga böljande bergstoppar.
Världens bästa Yosemite
Hur ska jag någonsin kunna förklara de känslorna jag får i kroppen i Yosemite?
När vi rullade in i parken utbröt någon form av panik i min kropp, panik över att vi bara skulle få vara här i två dagar. Jag började nästan gråta av den stressen. Det är något speciellt med den här plansen alltså, det är som en overklig tavla, en fantasi som man klivit in i. Jag känner samma känsla varje gång.
Det här var första gången jag fick uppleva Yosemite i oktober och jag har hört att det här ska vara den bästa tiden att vara här, vilket jag förstår med tanke på alla vackra färger vi fick uppleva, och hur ljuset låg och myste sådär varmt över oss hela tiden.
Vi gjorde så många stopp med bilen att vi inte hann äta någon lunch, men det var inget vi märkte för vi hade fullt upp med att leva på adrenalinet av allt det fina.
Vi avslutade dagen uppe vid Glacier Point som många andra, och det var magiskt! Ett ställe ni inte får missa om ni kommer till Yosemite, helt klart en av de bästa solnedgångarna i livet.
Vi stannade kvar ett tag efter att solen gått ner och så småningom var det bara vi och några foto-nördar kvar på platsen och det började bli tyst och stjärnorna tittade fram. Man kunde se Yosemite Valley (den lilla staden) långt där nere och lamporna fråm dem som besteg bergen runt omkring.
Men det häftigaste var när månen plötsligt tittade fram bakom bergstopparna, och helt plötsligt lös allt upp som om det vore en soluppgång. Den sista bilden här i inlägget är alltså månen som är påväg upp, inte en soluppgång/nergång som man först kanske tror.