Follow
Jag har haft en fin fin vecka i Berlin
Foto av Kine Jensen
Jag har haft en så himla fin vecka i Berlin!
Först några dagar med research tillsammans med Mira och Thilda inför vår fotoresa, sedan själva fotoresan Ödeplatser i Berlin som var MAGISK, och efter det hade jag en ledig dag i Berlin. Vädret har ju varit fantastiskt också.
Livet har varit väldigt bra helt enkelt!
Snart kommer det börja trilla in massor med bilder från Berlin här på bloggen, jag är så taggad på att börja redigera för det känns som att jag fick så himla många fina bilder...
Jag vann Årets Fotoblogg 2017!!
Wow!! Jag vann!!
Av två miljoner bloggar på nordens största bloggportal har alltså jag vunnit Årets Fotoblogg 2017?!
Jag skulle vilja skicka ut ett riktigt stort, varmt tack till alla ni som valde att rösta på mig och min blogg. Till er där ute som läser min blogg, kommenterar, mejlar mig, hejar på mig och ni som jag har fått chansen att träffa och jobba tillsammans med genom sociala medier.
Det här priset är ett så fint kvitto på allt jobb jag har lagt ner på bloggen under åren - och en sån stor kick med ny inspiration att skapa nytt material, fotografera och inspirera ♥
Behövde lite glitter i mitt liv
Idag åkte jag en sväng till Louise för att äta en tidig middag och bara snacka. Vi har alltid ätit ute när vi har ätit tillsammans förut men den här gången tänkte vi att vi lagar middag hemma. Och det visar sig att Louise är supergrym på att laga vegetariska vårrullar (med mango, avocado, risnudlar, sjögräs och annat gott) så jag vet inte om jag någonsin kommer vilja äta ute igen utan jag tror att vi kommer fortsätta äta hemma i hennes kök när vi träffas (hehe). Tänk att ha känt en människa i två år och inte veta att hon är jätteduktig på att laga mat?
Förutom det så har hon också så sjukt mycket kläder, jag testade några av hennes hattar som låg framme och blev lite kär i den här som jag fick ta med mig hem (!!). Och förutom det så tog Louise några snabba bilder på mig i regnet mitt på Fridhemsplan i rusningstrafiken. Jag och min nya hatt, med magen proppfull av vårrullar.
Det här var verkligen vad jag behövde, lite skratt, god mat och glitter. En bra dag!
Årets Fotoblogg 2017
I veckan fick jag veta att jag är en av de sju som blivit nominerade till Årets Fotoblogg i blogg.se-priset 2017!
Hallå! Tack så otroligt mycket, det här gjorde verkligen min - annars ganska gråa - vecka. Att ni där ute har tagit er tiden att rösta fram mig värmer mitt kreativa hjärta så mycket. Det finns inte tillräckligt fina ord till er.
Eftersom att jag knappt tagit en bild på över sex veckor fick jag ju också lite prestationsångest av detta, haha, så idag när jag ändå hade släpat på min kamera och stativ (för att styrketräna mitt knä och öva på att komma tillbaka till jobbet) så tog jag några självporträtt på vägen hem. Det var nästan mörkt och så kallt och grått och inte alls så inspirerande egentligen, men det kändes så skönt och så kul att fotografera igen. Jag längtar lite extra efter att mina kommande fotoprojekt och idéer får komma till liv nu. Jag har så mycket extra inspiration och pepp efter detta.
→ Skulle ni vilja rösta på mig och min blogg kan ni göra det här ♥
Än en gång - tusen tusen tack!!
5 saker ni kanske inte visste om mig
Foto: Natalie Greppi
1. Nu jobbar jag inte längre som Emma Svenssons assistent utan i september blev jag befordrad och kommer nu jobba mer med Fotoresor och som juniorfotograf på Studio Emma Svensson, så himla kul, jag är riktigt taggad på att börja jobba igen!
2. Jag har ett koffeinberoende men inte på grund av kaffe, utan på grund av energidricka. Jag dricker inte kaffe och har aldrig egentligen tyckt om det - men under en stressig vecka kan jag nog dricka 1-2 Nocco om dagen. Vilket varken är bra för mig eller min plånbok, men de är ju så goda. Nu under sjukskrivningen har jag ibland haft som morot att om jag orkar ta mig ner till närbutiken så är jag "värd" en Nocco, haha.
3. Från att jag var cirka 8-9 år till att jag var 16 skrev jag dagbok varje dag (varje dag!!) om mina dagar, tankar och annat jag ville skriva ner. Det är ganska ångestfyllt men också så roligt att läsa igenom alla de böckerna, för jag inser att jag är en helt annan männsika fast ändå inte. Det finns liksom en hel flyttlåda med gamla dagböcker från den tiden. Och jag köpte för ett tag sedan en sprillans ny dagbok och skall nog börja skriva igen faktiskt. Det är en så befriande känsla att skriva ner sina djupa tankar och kunna reflektera över dem på det sättet. Just där och då och även flera månader och år senare.
4. Jag har en liten oskriven regel att jag aldrig vill avsluta ett möte, telefonsamtal eller annat samtal med "Hejdå" utan jag säger oftast "Ha det så bra", "Puss puss!" eller "Vi ses" istället. Jag tycker det känns så mycket bättre.
5. Jag älskar tomater! Äter dem som äpplen, minst 3-4 om dagen. Vilket egentligen är perfekt för jag är allergisk mot äpplen, som jag alltid varit så ledsen över för det är ju en så enkel och bra frukt att äta.
Öppet brev till mitt 14-åriga jag
Hej Emma Grann, 14 år
Det är ditt 24-åriga jag som skickar ett litet e-brev från framtiden!
Minns du den gången när du var sjuk i skolan och missade den viktiga dagen på fritids då alla fick sina roller i den kommande teatern? Den som skulle uppträdas inför hela skolan och allas föräldrar flera gånger om. Och när du sedan, någon dag efter det, fick reda på att fritidsledaren hade satt dig i huvudrollen utan att fråga?
Du kan inte ha varit mer än 9-10 år då, kanske till och med ännu yngre. Väldigt tyst och tillbakadragen, pratade nästan inte med någon annan än din bästaste bästis Johanna och du fokuserade mest på skolan och hästarna i stallet en gång i veckan. Jag tror knappt att alla i min lilla grupp på ridskolan visste vad du hette för att du mest höll dig för dig själv. Än mindre dem i skolan.
Den tjejen hade alltså fritidsledaren satt på huvudrollen. Och du vågade inte ens säga till att du aldrig någonsin skulle våga ställa dig inför skolan och spela en huvudroll i en teaterpjäs som var minst 1 timma lång. Så istället började du öva på replikerna, för om det var något du visste att du var bra på var det att lära dig saker. Och på repetitionerna satt du tyst och sa alla repliker, du missade knappt någon för du hade övat in dem så mycket.
Rätt som det var så var det dags för genrep och då var det alldeles för sent att ångra sig, även om det var det enda du kunde tänka på. Så du testade dina scenkläder, övade ännu mer på replikerna och hjälpte till att måla alla kulisser. Och plötsligt stod du där, några minuter innan första föreställningen inför flera klasser på skolan och du bara glider in på scen och sätter alla repliker, med spotlights riktade mot dig från andra sidan rummet. Jag minns fortfarande känslan av total skräckblandad förtjusning. Det här var ju något du aldrig i hela ditt liv skulle våga, men ändå stod du där och gjorde exakt det.
Det tar ganska lång tid innan du växer ur den där musslan du alltid gömde dig i och fortsätter göra de närmaste 7-8 åren. Även jag som är "vuxen" nu kryper in i den fortfarande när jag vill känna mig trygg.
Men den där teatern måste nog ha varit startskottet till att musslan öppnade sig lite i alla fall. Och sedan kommer högstadiet där du är nu och där det egentligen inte kommer hända så mycket för dig. Du tar dig genom dagarna och träffar lite nya fina vänner "men" har väldigt bra betyg så du har en automatisk pluggis-stämpel i pannan.
Jag minns en gång när du satt i klassrummet under en lektion och plötsligt dyker det upp en cool elev från paralellklassen som med en väldigt kaxig attityd säger "Jag slår vad om att jag kan allas namn här inne, varenda en!" och sedan började räkna upp allas namn medan fingret pekade på personerna i klassrummet. När fingret och blicken var riktad mot ditt bord, där du och din bästa kompis sitter tysta och tittar på, så säger den coola eleven efter en stunds tystnad "Äsch, de är pluggisar så de räknas ändå inte" och fortsätter sedan räkna upp resten av klassens namn stolt och högt innan läraren kommer in i rummet och ber eleven att gå till sin egen lektion.
Jag vet inte varför men jag tänker på den dagen fortfarande lite då och då, fast med helt andra känslor än vad jag hade då. Nu vill jag ringa dig och säga att den där coola eleven bara var en tönt och att du inte skulle lyssna för det betyder verkligen ingenting. Att du bara skall skratta bort det som jag kan göra nu. Att du var mer cool som vågade vara dig själv trots att det var det absolut sista man fick vara då. Att det blir bättre. Hela tiden!
Men Hallå! Vet du vad jag gjorde för några veckor sedan?! Jag jobbar för övrigt heltid med foto nu och har flyttat till Stockholm (....jag vet: OMG!!). Jag skulle i alla fall göra ett jobb där jag skulle prata om foto med en liten grupp människor, vilket jag gör nu ibland. Jag håller en del heldagskurser i foto också (ja, inför en handfull riktiga levande människor). Men när jag kom till det här jobbet så visade det sig att det rörde sig om över 100 personer och jag skulle ha mikrofon, en presentation på 45 minuter och jag hade bara lite anteckningar i mobilen som jag brukar ha på såna här grejer, för det brukar röra sig om kanske 10-15 minuter. Så där stod jag i 45 minuter med en mikrofon, på en scen inför drygt 100 personer och pratade om foto och hur man kan ta bättre bilder.
Jag hade en sån adrenalinkick efteråt att jag skakade lite lätt, haha! Men jag gjorde det, och jag gjorde det bra. Och då tänkte jag på dig. Lilla blyga tysta Emma som knappt vågade räcka upp handen i klassrummet när du ändå visste till 100% att du hade rätt. Då tänkte jag på dig och hur mycket jag ville att du skulle ha suttit där i publikhavet och sett mig. För att se att du klarade det. Att jag klarade det även om jag aldrig någonsin trodde det för tio år sedan.
Det gör mig så otroligt peppad på de närmsta tio åren av mitt liv också. För om jag kan klara det jag trodde var helt omöjligt då - tänk hur mycket jag kan klara av nu!
Foto av Amanda Jona
Min nya väska är fin på flera sätt
Foton av Amanda Jona ♥
De här bilderna tog Amanda på mig i kungsträdgården tidigt en morgon i april. Det var kallt som satan men så vackert i solen bland blommorna. Den allra första gången jag fotade på morgonen i Kungsträdgården var också med Amanda för två år sedan, då såg det ut såhär, och vi var minst lika galna och glada den här morgonen.
Och kolla in min nya väska från Hiptipico! Älskar den av flera olika anledningar. För det första för att den är så fin (!), och för det andra för att märket är så himla bra. Hiptipico upptäckte jag genom Louise som också är helt kär i idén och grejerna de säljer. Märket är grundat i syfte att visa upp och sälja handgjorda grejer i fina material, skapade av maya-indianer i Guatemala som jobbar under fina förhållanden. Så himla bra! Ni kan läsa mer om märket här (det här inlägget är inte sponsrat alls utan jag vill bara tipsa om märket som jag tycker är väldigt fint).
Jag och Louise har eventuellt inlett ett väldigt spänannde kommande samarbete med märket också (för vi hörde av oss till dem eftersom att vi är så stora fans), men mer om det lite längre fram! Jag hoppas verkligen att det blir av!
A little sun
Jag har väntat hela vintern på det här ögonblicket!
Nu har vi äntligen sol i lägenheten igen. Det var i torsdags som jag såg det första gången, en liten strimma sol på väggen några minuter innan solen gick ner. Den första kvällssolen vi har haft sedan oktober då den försvann bakom knuten på grannhuset. Nu har vi kvällssol i ett par minuter på en liten del av väggen och snart når den hela vägen till balkongen också.
Det gör så mycket för mitt humör att se de där solkatterna på väggen och idag fick jag till och med feeling och fotograferade några självporträtt medan solen sken in på vår vägg. Det kändes som sommar och jag glömde nästan av att jag gick genom snön påväg till jobbet imorse...
Morgonevent och körsbärsblom
Nikon D600 + Nikkor 50mm 1,4
Igår kväll när jag gick och lade mig bestämde jag mig för att det här skulle bli en bra dag, och det blev det!
Mitt larm gick 5:30 och jag var ovanligt pigg, tryckte faktiskt inte på snooze en enda gång utan jag gick upp ur sängen och åt frukost framför ett gammalt avsnitt av How I Met Your Mother innan jag gjorde mig i ordning och tog bussen en timme senare.
I Kungsträdgården mötte jag upp Louise och jag fotade lite till hennes blogg och hon fotade mig lite innan vi gick vidare till ett event på H&M på Drottninggatan. Det var ett klubbevent med frukost och rabatt på allt i butiken så jag gick därifrån med en ny jacka (har fått en grej för jackor och får snart inte plats med fler hemma men jag kan inte sluta, haha). Efter det eventet så åkte vi vidare till ett annat event med märket Brixol där vi åt en tredje frukost och lyssnade på dem när de pratade om deras nya kollektion av jackor. Som var så (!) fina, men (som tur var) lite för dyra för min plånbok just nu.
När det var slut åkte jag mot jobbet där jag hade ett två timmar långt planeringsmöte inför några workshops jag skall hålla i maj och juni som jag är väldigt peppad på att göra. Det är för en grupp unga tjejer där jag bland annat skall prata om foto och hur jag porträtterar kvinnor och mina tankar kring hur vi skall tänka kring det. Och massor av andra spännande grejer. När det mötet var slut var klockan inte ens tolv och jag kände mig så sjukt produktiv efter att ha hunnit med så mycket på bara en förmiddag. Det kändes så skönt!
Någon timme senare var jag på vårdcentralen och kollade upp mitt knä (som fortfarande krånglar, fast jag slipper i alla fall kryckorna nu) och sedan åkte jag hem och har jobbat hemifrån med massor av grejer sen dess. Nu skall jag gå ut i solen, promenera till affären, handla lite mat och sedan sätta mig och titta på en film eller två.
DW for everyone
Ända sedan Daniel Wellington släppte sin nya "Classic Black"-klocka har jag velat ha den runt min arm!
Och när jag fick ett mejl från dem för några veckor sedan där de ville göra ett samarbete tillsammans blev jag så glad! Jag lever i princip i min klocka från dem sedan innan och nu kan jag ju byta lite till mina svarta varianter också vilket passar bra eftersom att min bruna börjar bli lite sliten efter allt den har varit med om...
Jag har en rabattkod till er, perfekt såhär lagom till julhandeln!
Om ni anger "EmmaG" i kassan så får ni 15% rabatt på allting på hemsidan www.danielwellington.com och detta gäller även på alla Holiday Offers som de har online nu och framåt.
Det här inlägget är ett samarbete med Daniel Wellington.
Sju saker ni kanske inte visste om mig
Death Valley för några veckor sedan. Klicka här för att se fler bilder därifrån.
Foto: Peter Rosberg
Här kommer ett en liten lista på sju saker ni kanske inte visste om mig:
• Jag är sjukt rädd för hajar. Alltså riktigt kissa-i-byxan rädd! När jag och Philip kollar på Hawaii Five-0 och de filmar surfare underifrån, liksom djupt nere under vattnet, så kan jag knappt titta på TVn för jag får haj-panik.
• Jag tappar bort saker hela tiden. Hela tiden! I princip dagligen. Men 99% av alla gånger hittar jag sakerna igen typ tio minuter senare och jag vet inte varför det är så. När man lär känna mig så slutar man bli orolig när jag har tappat bort mina nycklar för tjugonde gången, haha!
• Jag vet inte om jag har ovanligt bra hörsel eller om jag bara är sjukt uppmärksam (kanske båda?). Ibland när jag sitter på ett café eller något liknande ställe med mycket folk som pratar så kan jag lyssna och hänga med i typ två eller tre olika konversationer samtidigt. Och när jag var mindre och bodde på övervåningen hemma så hörde jag alltid vad mamma och pappa pratade om i köket där nere, även om min dörr var stängd.
• När jag snyter mig låter det som att det är tre elefanter i rummet. Många kanke tycker det här om sig själva men tro mig - det är sant. Jag vet liksom inte hur man snyter sig bra men "fint".
• Jag älskar parmesanost! Jag och mamma konstaterade nyligen att vi brukar ta massor av parmesanost på vår pasta, sedan röra runt och dela och blanda allt - för att sedan ha på lika mycket ost igen, haha!
• Jag är mörkrädd. Oftast bara utomhus (och mest sent kvällen) men om jag är ensam hemma kan jag faktiskt bli lite rädd inomhus också. Så - Hej hej jobbig tid på året när det alltid är mörkt...
• Jag skulle nog inte kalla mig själv skrockfull men jag lägger inte nycklar direkt på bordet och ibland knackar jag i trä om jag har sagt något som verkligen inte får gå i uppfyllelse. Jag trampar heller aldrig på A-brunnar och råkar jag göra det så knackar jag alltid mig själv i ryggen tre gånger, även om jag går helt för mig själv. Så kanske lite skrockfull ändå, haha!
Höstjackan
Älskar min nya jacka ♥
Ni hittar den här!
Jag har verkligen letat efter den perfekta bomberjacka i flera år och alltid känt att de jag hittat antingen inte var riktigt den jag ville ha eller så har prislappen varit lite för stor. Så jag har fortsatt strosa runt i min jeansjacka (som jag också älskar men det är ju kul att variera). Men nu!! Nu har jag min höstjacka fixad!
Den fanns i massor av olika färger också, och jag kunde inte riktigt bestämma mig och funderade ganska länge på den svarta eller den blå men det bev tillslut den här, den kändes så höstig och fin!
Idag när jag var ute och fotade med Louise var den nästan för varm att ha på sig men vi får bara hoppas att jag fortfarande kan använda den i slutet av oktober när jag kommer hem från USA, haha! Kan inte fatta att jag åker på söndag!! Måste verkligen packa...
- Inlägget innehåller adlinks
Händelserika sommardagar
Det händer väldigt mycket i mitt liv just nu!
Jag och Philip har packat ihop allt vi äger och har och flyttat till Stockholm i onsdags. Sedan köpte vi soffa, packade upp lådor och jag körde tillbaka till Göteborg igen ensam igår eftermiddag/kväll/natt eftersom att jag har en vecka kvar av jobb här. Jag har just nu två jobb OCH några fotojobb i veckan och i nästa vecka som jag vill göra så bra jag bara kan. Jag har nog flängt fram och tillbaka till Stockholm minst fyra gånger den senaste månaden (ibland bara över dagen som sagt, haha) och samtidigt försöker jag hålla igång både blogg, instagram och nu en Youtube-kanal. De tre sistnämnda gör jag ju bara för att det gör mig glad och för att jag gillar det så mycket, men jag sätter ju också mycket press på mig själv även här. Men det är ju så kul!
Jag har nu suttit och kommit ikapp med bloggen lite så att det kommer dyka upp inlägg som vanligt nu de närmaste dagarna. Massor av bilder från den här kvällen bland annat, det var så himla fint!
Bilderna på mig tagna av Alma Bengtsson ♥
Dreamer
Nikon D600 + Nikkor 28mm 1,8
Fotat av Stina Magnusson I Redigerat av mig
Gissa om mina vita skor var vita efter detta?
Svar: nej! Haha! Men ljuset var så himla fint och ni som har hängt här ett tag vet ju om att jag inte kan motstå en vacker åker i motljuset. Det går ju liksom inte! Så även om klockan var mycket och vi skulle upp tidigt dagen därpå så stannade jag och Stina och fotograferade här i de sista solstrålarna. Och det var det värt!
Just nu är jag på väg mot Tyskland för lite äventyr! Se till att följa mig på snapchat och instagram för att vara säkra på att ni inte missar något, där heter jag "emmagrann".
Jag skall försöka hålla igång bloggen som vanligt men jag vet ju hur det kan bli när jag är ute och reser. Jag kommer vilja njuta fullt ut av de här dagarna efter väldigt mycket jobb och fix de senaste veckorna/månaderna.
Min kärlek till solen
När solen är som finast och bara lyser in i lägenheten och skapar solkatter på väggarna eller när jag står och väntar på bussen och den lyser rakt in i ögonen sådär fint som den bara kan göra en sen sommarkväll - då kan jag liksom inte låta bli att ta fram kameran.
Såhär såg det ut igår kväll när jag och Philip kom hem från Oslo. Det började där nere vid busshållplatsen och slutade uppe på vår balkong med en fin utsikt över Göteborg. Jag älskar verkligen vår balkong, jag kommer sakna den så mycket när vi flyttar till Stockholm!
Någon där ute som förresten vet någon som vill hyra ut sin lägenhet i Stockholm? Mejla gärna mig på [email protected] i så fall! Alla tips uppskattas!
Hittade lite hundkäx
Foton: Sarah Rimmö Toure
Häromdagen skulle jag och Sarah fotografera i studion på skolan (kanske blev sista gången någonsin), och vi gick ut på en promenad för att hitta några blommor att fotografera. Då hittade vi den här fina platsen och solen låg så fint att vi tog några bilder utomhus här också. Älskar värmen och solen och blommorna nu! Jag njuter så himla mycket!!
Och imorgon är det Håkan! Can't wait!!!
Fem tips: Så håller du igång kreativiteten
Ibland dyker man liksom ner i en liten idé-svacka och tappar bort kreativiteten och inspirationen. Det händer mig ganska ofta när jag är stressad eller när det är dåligt väder till exempel, och det händer säkert er också vid olika tillfällen. Så jag tänkte (i vintras) att jag skulle skriva ett inlägg om det men då var jag själv så oinspirerad och trött på allt så det har liksom bara legat här som ett utkast och inte kommit längre. Men nu tänkte jag ta upp det!
Det går ju inte att tvinga fram kreativitet, men nästan!
Så nu tänkte jag tipsa er om mina fem favoritgrejer som jag brukar göra när kreativiteten och inspirationen har försvunnit ur mig och jag bara vill lägga mig under en filt och kolla på serier och inte skapa något alls!
1. Var aktiv!
För att hålla igång huvudet måste du hålla igång dig själv (har jag märkt den hårda vägen)! Under tider som jag äter mer ohälsosamt och när jag knappt rör på mig så försvinner en del av lusten att skapa nytt också. Så när jag märker att jag börjar få idétorka eller när jag helt enkelt inte har lust med något annat än att ligga i soffan så brukar jag tvinga mig ut på en lång promenad eller till gymmet och slå på saker tills det känns bättre, haha!
2. Ändra om lite i vardagen.
Ta en omväg på väg hem från jobbet, oavsett om du åker kollektivt, cyklar eller åker bil. Kör en annan väg, testa en annan stig på din joggingrunda än den du normalt springer. Sätt dig på andra sidan matbordet/soffan som omväxling, gå in i en butik du aldrig varit på, sov på soffan en natt istället, ta trapporna istället för hissen.
Det här är faktiskt väldigt effektivt för mig, att bara ändra om lite och testa något nytt. Det behöver inte vara att hoppa från ett flygplan eller åka till andra sidan planeten, ibland är det enda man behöver något väldigt litet - för att skapa lite nya perspektiv i huvudet och i vardagslivet.
3. Ha roligt!
Det här låter som en självklar punkt, men en som jag tror är lätt att glömma av också i all hets och stress kring nytt material, nya blogginlägg, nya foton till portfolion och gärna en ny header till bloggen också (haha)! Ibland när jag märker att jag bara fotar för att jag måste så brukar jag boka in fotograferingar som bara är för min skull, där bilderna inte spelar så stor roll, bara att kunna slappna av och bara... ha roligt! Som till exempel när jag och Elin fotograferade lite i Kungsträdgården en morgon eller de här bilderna som ni ser i inlägget som togs när jag, min syster och Maria tog en sväng till sjön i solnedgången med våra kameror, bara för att det är kul! Så himla skönt! Skall göra massor av sånt mer i sommar...
4. Inspireras av andra / eller inte alls!
När jag har slut på idéer så brukar jag "pinna runt" på Pinterest, scrolla runt på bloggar och instagram och titta på allt fint som alla andra har gjort, och ofta kan det hjälpa och jag får nya idéer och tankar kring vad ag vill göra för typ av bilder, vilket är superbra!
Men ibland kan det bara göra saken värre faktiskt, att jag blir ännu mer deppig för att jag inte håller på att göra såna här fina bilder som alla andra gör, så då brukar jag stänga av sociala medier kanske 1-2 dagar och bara ta en promenad på stan och inspireras av folk, kläder, någon låt jag lyssnar på eller något jag ser ute. Gärna på en promenad jag aldrig gått på innan som sagt, ta en ny väg eller gå åt andra hållet för en gångs skull.
5. Ta det lungt.
Om inget hjälper och världen och kreativiteten känns som bortblåst så behöver du nog mest troligt vila lite. Och även om jag har svårt att intala mig själv det ibland också så överlever alla även om det saknas ett blogginlägg eller en instagrambild en dag eller till och med en vecka. Eller en månad. Lägg dig under en filt och sov två timmar mitt på dagen, se en film som du sett tusen gånger och bara sluta tänk på det här med nya kreativa saker en stund. Då kommer det plötsligt tillbaka när du minst anar det! Jag lovar!
Bilderna på mig är fotograferade av Maria Ekblad.
Tryck gärna på "gilla" här nedanför om ni tyckte om inlägget ♥
Sju saker som gör mig extra glad
(Utan inbördes ordning)
1. Solnedgångar/uppgångar
Obviously, haha! Ni som har hängt här ett tag måste ha börjat tröttna på mitt ständida tjat om dessa solnedgångar och detta motljus jämt, haha! Sorry, men jag är verkligen kär i det, det finns inte många saker på den här planeten som kan få mig så lycklig som de där sena sommarkvällarna, solnedgångarna och allt det vackra ljuset!
2. Katter
Små, stora, svarta, vita, fluffiga... jag älskar katter! Vill verkligen ha (eller känna någon som har) katt igen. Saknar det så mycket!
3. När någon kommer ihåg småsaker
Till exempel om man har småpratat med någon och den personen sedan kommer ihåg småsaker (egentligen onödiga saker) som man har sagt - långt efteråt! Ett exempel är att jag nämnde någon gång att jag inte gillar grädde så mycket, och utan att fråga så fixar personen min del av kladdkakan utan grädde - flera veckor efter att jag nämnde det. Bara sånt smått kan göra mig så glad! Jag försöker själv komma ihåg såna små saker om personer, både vänner, bekanta och andra man träffar, för jag vet själv hur glad man blir när någon har lagt ner energi på att faktiskt lyssna och komma ihåg det.
4. Stickade tröjor
Jag tror, helt ärligt, att halva min garderob består av stickade tröjor i olika versioner och färger. Jag hade kunnat leva hela mitt liv i en stickad tröja. Och det gör jag nästan, haha!
5. Resor
Fast vem älskar inte resor? Jag har varit väldigt lyckligt bortskämd med mycket resor under hela min uppväxt, till väldigt många olika fantastiska platser och nu är jag fast i det. Jag älskar det. Älskar att upptäcka nya platser, älskar flygplatser och känslan jag har när jag är där. Nästa planerade utlandsresa blir i maj, då drar jag och några i klassen till Paris. Längtar så himla mycket!
6. Jämna pengar
Ni vet när man ska köpa några saker i affären och det blir exakt 100 kronor eller exakt 400 kronor! Det händer så sällan, men varje gång blir jag liksom extra glad, vet inte varför egentligen, haha! Är det bara jag?
7. Att jag fick ett spännande mejl idag!
När jag kollade min mejl imorse så fick jag en (glad) chock av ett specifikt mejl. Jag vill inte dela med mig riktigt än av vad det innehöll eller vem det var ifrån men.... iiiip, jag blev så glad! Hihihi!
De här bilderna är tagna av min duktiga syster!
Young, Wild and Freelance
För någon vecka sedan hittade jag den här väskan på Society6 och jag var bara tvungen att klicka hem den, så klockren för mig! Just nu pluggar jag ju och jobbar extra som (bland annat) frilansfotograf men i juni när jag tar examen, då jäklar börjar mitt frilansfotograf-liv på riktigt! Jag är så taggad men så rädd på samma gång, haha, men det ska bli så himla kul och spännande!
Jag håller på att designa lite nya visitkort och fyller på och ändrar om min portfolio för fullt nu, det är så mycket som skall hinnas med och ordnas, men det är flest roliga grejer så jag sitter gärna och håller på, helst långt in på natten när jag egentligen inte har tid, haha! Det är då jag är som mest kreativ av någon anledning...
Solsken och ruffsigt hår
Kamera: Nikon D600 / Objektiv: Nikon 50mm 1,4
Solen är verkligen ett utav mina största lyckopiller!
Idag är jag nästan helt ledig men jag satte klockan på halv nio ändå och tänkte gå till gymmet. När jag hade dragit på mig träningsbyxorna och vände mig om så blev jag helt kär i sol-ränderna på väggen vid sängen, så jag drog på mig mitt nya gula linne, sminkade på mig lite och tog några snabba självporträtt i solen. Här med träningsbyxor och skor på mig redan, haha! Mitt stativ är hemma i Göteborg så jag byggde en hög av lådor och en pall som jag ställde kameran på, men det funkade ju minst lika bra...
Nu skall jag strax iväg på ett lite annorlunda fotojobb, med vad jag tror kan vara den sötaste modellen jag någonsin fotat, stay tuned for more! Och njut av solen nu, allihopa!
